Ornamentik
Läckö Slott
Dekorationsmålning och ornamentik utgörs av konstnärliga utsmyckningar som återfinns på ytor, föremål eller byggnader med syfte att öka deras estetiska värde. Detta uppnås ofta genom stiliserade mönster, växtrankor eller djurmotiv.
Den dekorativa målningen har en historia som sträcker sig tillbaka till förhistorisk tid, med exempel såsom målningar på grottväggar, gravkomplex i det antika Egypten och tempel i det antika Grekland.
Under det antika Rom upplevde denna konstform en betydande utveckling, där tekniker såsom fresker/muralmålningar, som ofta tillämpades på våt puts, blev allt vanligare och fortsatte att växa i popularitet under efterföljande epoker.
Dekorativ målning används framförallt i utrymmen så som tak och väggar. Den förekommer även på golv för att efterlikna mattor samt på möbler för att tillföra detaljrikedom.
Ådringsmålning
Björkimitation
Ådringsmålning är en dekorativ teknik för imitationsmålning som historiskt har använts för att efterlikna mer ädla träslag, såsom ek, mahogny och valnöt. Denna teknik var populär redan på 1600-talet, men nådde sin storhetstid under slutet av 1800-talet, då den användes i stor utsträckning i trapphus, på dörrar och möbler.
Under början av 1900-talet blev det vanligt att ådringsmåla snickeriinredningar, inklusive spontade väggpaneler, för att efterlikna den visuella effekten av dyrare träslag såsom björk, ek och mahogny.
Genom användning av transparenta lasyrer och verktyg som ådringskammar, stöpplare, ekpiskor och grävlingsfördrivare kan man skapa realistiska mönster, vilket kopplas till både status och allmogekultur.
Marmorering
Hälsingegården Erik-Anders
Konsten att efterlikna marmor och andra stenarter i målning har sina rötter i 1600- och 1700-talet, och tekniken fortsatte att vara i bruk fram till 1920- och 1930-talet.
Marmoreringen utvecklades till en egen konstart, där de erhållna resultaten präglades i stor grad av fantasi och ofta avvek avsevärt från de ursprungliga referenserna. Det kan även antas att de landsortsmålare som utförde dessa verk antingen aldrig hade haft möjlighet att betrakta äkta marmor eller medvetet skapade fantasifulla tolkningar.