Färgsättning
Historisk färgsättning
Ohyvlat trä har traditionellt behandlats med slamfärg eller trätjära. När timmerhus började beklädas med panel under 1700-talet blev linoljefärg ett mer exklusivt alternativ till rödfärgen, särskilt i högreståndsmiljöer.
Under 1800-talet blev linoljefärgen allt mer allmänt accepterad och fick en betydande spridning i stadsmiljöer. Putsade byggnader har under århundradena målats med kalkfärg.
Inomhus är limfärgen den äldsta och mest förekommande färgen som har använts på ett flertal olika underlag och i varierande utföranden – både enfärgat och för dekorationsmåleri.
På snickerier och inredningar inomhus, liksom på möbler, har linoljefärgen varit dominerande under flera sekler.
Även temperafärg, främst äggoljetempera, har använts som alternativ till linoljefärgen, och denna är känd för sin slitstyrka. Den har framför allt använts för snickerier, dekorationsmåleri och möbelmålning.
Nyansering
Äger du ett äldre hus och söker vägledning för färgsättning? Eller har du ett intresse för färgens historia? Vi kan hjälpa dig att utforska stilhistorian och de trender som rådde vid byggtillfället för ditt hus.
Tidsanda Kulturmåleri kan nyansera fram en kulör efter en gammal förlaga i ett färglager, en modern färg eller tapet som du har hemma.
Färgtrappa
Vid en undersökning av vilket eller vilka kulörer samt färgtyper som tidigare använts i en byggnad kan en färgtrappa tas fram genom att skrapa fram de befintliga färglagren.
Färgtrappan brukar sparas som en dokumentationsyta så att det även i framtiden finns möjlighet att se vilka kulörer som har använts.
